Känslig idag

, sneglar jag i kön till bussen med en äcklad min över axeln för att ta reda på vem det är som stinker lök, gurksallad och dressing av okänd sort. Min tvivlande min intensifieras när jag ser den hopknögglade ostburgaren i hennes hand. Snabbt tar jag bort blicken från snabbmaten för att inte fastna i stirr, men kan inte låta bli att nyfiket se vem upphovskvinnan till denna stank är. När jag möter hennes skamsna blick inser jag att jag glömt räta ut min förvridna min.

Samma sak 30minuter tidigare på st: eriksplans tubstation, i ögonvrån ser jag en älv med spott ur någons mun som träffar spåret i ett högt plask, vänder mig om, med dagens ogillande min, och möts av ett ansikte fullt av skam.

Ska försöka hålla masken. I övrigt är allt fine, bloggar på bussen, längtar hem.

Kram